Pojken som blev av med guldbyxorna

Pojken som blev av med guldbyxorna

Fondbolaget Allra gick s� bra att det inte var sant.

Allras vd Alexander Ernstberger gick till gymet som vanligt i m�ndags. Det g�r han tv� g�nger i veckan p� fasta tider. Bara i n�dfall bokar han om. Efter�t gick han till kontoret, trots att det var kv�ll. Inte heller det ovanligt. Han �r k�nd f�r att arbeta h�rt. Och ofta sent.

Alexander Ernstberger �r inte mer �n 31  �r � sedan i s�ndags. Men har redan mer erfarenhet som entrepren�r, chef och f�retagsledare �n de flesta f�r under en livstid.

De senaste m�naderna har det mest handlat om krishantering. Fr�n att ha suttit som vd och huvud�gare i ett bolag med miljardv�rdering, redo att ta steget till b�rsen, har Ernstbergers vardag blivit en kamp f�r �verlevnad. V�l framme p� Allras kontor h�nger han kavajen �ver stolen i ett konferensrum f�r en intervju med Fokus. Skjortan �r v�lstruken och uppkn�ppt i halsen, stilen �r ledig men elegant. Rolexen sitter d�r den ska.  H�ret ligger perfekt kammat bak�t. Inga sp�r av tr�tthet trots den senaste tidens turbulens. Han s�ger sj�lv att han sover gott om natten.

Skymningen faller och det blir m�rkt innan intervjun �r �ver. Allras vd svarar lugnt och v�lformulerat p� fr�gorna. Endast vid n�got enstaka tillf�lle avst�r han fr�n att kommentera. Budskapet �r rakt och tydligt:

�?Det har inte beg�tts n�gra fel, och det finns ingen som har kunnat p�visa att n�gra fel har beg�tts.

S� hur blev han en av Sveriges mest jagade och utsk�llda vd:ar?

***

Det �r mars 2008, ett halv�r innan det som ska kallas �rhundradets finanskris bryter ut. Premi�rkv�ll p� Operan, men kl�dkoden �r inte den vanliga. De s�rskilt inbjudna fr�n n�ringslivets toppskikt, medieadeln och kultureliten �r utstyrda p� temat maskeradbal. Fattas bara annat n�r det �r Verdis opera om mordet p� Gustaf III som spelas.

En av g�sterna �r Alexander Ernstberger, 21 �r gammal och utsedd till �Sveriges yngste b�rs-vd�. Han tillh�r gruppen stj�rnor i vardande som kryddar g�stlistan denna kv�ll.

�?Det �r ett bra tillf�lle att etablera kontakter med nya m�nniskor, s�ger han till Dagens industri, if�rd randig rock och matchande sidenbyxor fr�n SVT:s kostym-f�rr�d.

Sedan noteringen av Towork p� Aktietorget ett halv�r tidigare har han synts frekvent i medierna. Aktien handlas visserligen p� en sm�bolagslista och int�kterna �r fortfarande blygsamma, men Alexander Ernstberger personifierar n�got efterstr�vansv�rt, en ung och motiverad entrepren�r som tror p� kraften i den andra internetv�g som h�ller p� att skapas av bolag som Google, Amazon och Apple.

Medieexponeringen blir knappast mindre av att mamma heter Camilla Stern (fd Ernstberger), pr-konsult och eventarrang�r med en avundsv�rd kontaktlista i de r�tta kretsarna i Stockholm. Hon �r ocks� p� plats p� Operan, men i sin yrkesroll. Hon �r en av de ansvariga f�r premi�rfesten.

Mars 2008. Alexander Ernstberger uppkl�dd med s�llskap p� premi�ren av �Maskeradbalen� p� Operan i Stockholm. 

Alexander Ernstberger f�ddes 1986 och v�xte upp p� �stermalm i Stockholm i kvarteren kring Karlaplan. Han gick p� Carlssons skola, d�r huvudstadens f�rm�gna inv�nare g�rna s�tter sina barn, och senare gymnasiet �stra real. Under uppv�xt�ren arbetade hans f�r�ldrar tillsammans i olika egna f�retag. F�rst i verktygsfirman som Alexanders farfar hade grundat men som inte �verlevde 1990-talskrisen, senare bland annat i skobranschen.

F�r�ldrarna gick skilda v�gar under sent 1990-tal. Mamma Camilla � knappt 21 �r n�r Alexander f�ddes � startade senare eget i pr-branschen och gifte om sig med entrepren�ren Peter Stern, som gjort sig en f�rm�genhet p� vingrossisten Primewine. Alexander Ernstberger beskriver sammanh�llningen i familjen som god. Pappa Jan arbetar i?dag med yngre brodern Edward med det egna h�rv�rdsm�rket REF.

Alexander Ernstberger s�ger sj�lv att han var en blyg och tillbakadragen kodknackare under de sena ton�ren. Planerna p� att l�sa till flygingenj�r, som pappan, gick om intet n�r han hoppade av naturprogrammet efter tv� �r. Snart �vergavs ocks� planerna p� att g� klart gymnasiet p� ekonomisk linje.

I?st�llet blev Alexander Ernstberger entrepren�r. Han b�rjade med att kontakta lokala sm�f�retag och erbj�d dem hj�lp med att skapa enklare hemsidor. Hur man g�r hade han l�st sig till p� internet och l�rt sig genom egna f�rs�k framf�r datorsk�rmen. Inte ens tjugo �r fyllda knep han titeln webmaster f�r Stureplan.se, det digitala vattenh�let f�r en ny generation hippa Stockholmare under ledning av chefredakt�ren Alex Schulman. Det var inget glamour�st jobb, men en sp�nnande milj� att r�ra sig i f�r en grabb i den �ldern.

Mamman Camilla lyckades locka Alexander tillbaka till skolb�nken, en kurs p� reklamskolan Berghs som utmanade kodknackaren att t�nka mer kommersiellt. Det var h�r id�n till Towork slog rot. Hobbyprojektet utvecklades inom loppet av ett �r till ett noterat bolag med namn som Jessica Sta�l von Holstein och tidigare Googlechefen Johan Kinnander i styrelsen. Arbetet var intensivt.

�H�nder ganska mycket just nu, stress och hets men det m�r man ju bara bra av�, skrev Ernstberger i ett inl�gg p� Facebook kort f�re noteringen i oktober 2007. I intervjuer �terkom han ofta till sin arbetsgl�dje.

�?Jag har enorm energi och kan jobba 14 timmar om dagen, ber�ttade han till exempel f�r Expressen.

Och det var inte tomt prat. Flera som har f�ljt honom genom �ren vittnar om en passion f�r arbetet. Men att han skulle sakna andra intressen h�ller han inte med om. Under de tidiga ton�ren t�vlade han i vattenskid�kning, d�refter har det blivit mycket tennis och utf�rs�kning. G�rna i �re. F�rra �ret blev det sex bes�k, men extremskid�kning i alperna �r inte heller s� dumt, medger han.

Han har ocks� ett grundmurat bilintresse, som p� senare �r tagit sig uttryck i �terkommande sejourer p� racingbanan N�rburgring d�r han rattar sin Porsche 911 GT3. Men om bilk�rning p� sluten bana �r en relativt anonym �vning v�cker hans privata helikopter mer uppm�rksamhet. Exempelvis n�r han landade p� bryggan till Camilla och Peter Sterns hus i Stockholms sk�rg�rd.

Alexander Ernstberger �r medveten om att hans hobbies kan uppfattas som vr�kiga, men s�ger att han har ett genuint intresse i botten. Det handlar om m�nga timmars tr�ning f�r att sakta men s�kert bem�stra sv�ra situationer, b�de bakom ratten och vid spakarna. Han beskriver det som n�rmast meditativt, ett s�tt att fokusera och �va upp sj�lvkontrollen:

�?Man f�r inte stressa upp sig, man m�ste var lugn och sansad och hela tiden bed�ma risker och situationer s� man inte g�r n�got dumt.

***

M�nniskor som g�r storstilade uttalanden i medierna innan den egna aff�rsmodellen �r bevisad brukar ofta avf�rdas som skrytsamma scharlataner. S� �r det inte med Alexander Ernstberger. De flesta Fokus har talat med inf�r den h�r artikeln beskriver honom i positiva ordalag. H�rt arbetande, l�gm�ld, p�l�st. En person som �r genuint intresserad av aff�rsutveckling och av att skapa l�nsamma int�ktsmodeller. Som inte drar sig f�r att pl�ja l�nga tekniska eller byr�kratiska texter f�r att skaffa n�dv�ndig kunskap. �ven om det inte �r l�tt att komma honom n�ra, har han uppenbarligen l�tt f�r att f� folk att tycka om honom.

Kanske var det dessa egenskaper som r�ddade honom fr�n kritik n�r Towork gick �ver styr. Sensommaren 2009 var f�rlusterna fortsatt stora och behovet av nytt kapital akut. Ernstberger s�lde merparten av sina aktier f�r en spottstyver och avgick som vd.

Men han hade ingen brist p� syssels�ttning. Faktum �r att ett nytt bolag redan var i?g�ng. Towork hade delat kontor med ett s�ljbolag lett av den sex �r �ldre David Persson Rothman. En gemensam bekant hade sammanf�rt de b�da som snart best�mde sig f�r att dela lokaler. David Persson Rothmans telefons�ljare jobbade fr�mst kv�llstid och kunde ta �ver kontorsplatserna n�r Toworks personal gick hem f�r dagen.

David Persson Rothman v�xte upp i �sterg�tland och slog sig tidigt in p� telefonf�rs�ljning. Med tiden blev det egen firma med m�nga anst�llda i Link�ping, staden som under 00-talet var centrum f�r en flora av callcenter och telemarketingbolag. Huvudaff�ren var att dra in nya kunder till de svenska mobiloperat�rerna. Men inte heller Persson Rothman fick n�gon enkel resa som nybliven egenf�retagare. Callcenterbolaget f�rsattes i konkurs v�ren 2007 och �garen best�mde sig f�r att s�ka lyckan i huvudstaden.

Eftersom Alexander Ernstberger ofta h�ngde kvar p� kontoret p� kv�llarna fick han en  inblick i hur man s�ljer saker via telefon. Duon ins�g ocks� snart att de trivdes i varandras s�llskap och att de kompletterade varandra p� m�nga s�tt. De �r ganska olika. Ernstberger trivs i kostym medan Persson Rothman �r mer av en jeanskille. Den f�rstn�mnde gillar strukturer och systematisering, den andre kan s�lja sand till beduiner och sn� till eskim�er.

En kategori bolag som David Persson Rothman hade som uppdragsgivare var s� kallade PPM-r�dgivare, allts� f�retag som, mot en �rlig avgift, ger r�d om och i vissa fall ocks� sj�lva v�ljer fonder som kunderna ska placera sina premiepensionspengar i. Marknaden f�r PPM-r�dgivning �ppnades vid millennieskiftet n�r svenska folket pl�tsligt fick m�jlighet att v�lja pensionsfonder sj�lva.

M�nga brydde sig inte och hamnade i den statliga soffliggarfonden. Andra f�rs�kte maximera sin avkastning genom st�ndiga fondbyten. R�dgivnings-bolagen riktade in sig p� kategorin d�remellan, personer som oroar sig f�r hur det ska g� med pensionen och som �r mottagliga f�r l�ften om bra avkastning till begr�nsad risk. Trots st�ndiga varningar fr�n sparekonomer och medier om att de �rliga avgifterna i realiteten g�r det sv�rt att f� n�gon st�rre avkastning p� PPM-pengarna s� v�xer sig branschen st�rre �r f�r �r i takt med att PPM-pengarna forts�tter att str�mma in. Enligt Pensionsmyndigheten anlitar i dag cirka 600?000 svenskar ett r�dgivningsbolag.

Aff�rsid�n �r enkel och lyckas man bara bygga upp en tillr�ckligt stor kundbas kan l�nsamheten blir riktigt bra, fantastisk till och med. De nyblivna kumpanerna enades om att det borde g� att bygga en egen verksamhet i samma nisch. S� under v�ren 2008, bara ett drygt halv�r efter Toworks notering, etablerades Svensk Fondservice. D�rmed s�ddes fr�et till dagens Allra.

Under den f�rsta tiden bestod teamet ocks� av Patrik Gunnarsson, son till tidigare HQ-chefen Torbj�rn Gunnarsson och Dagens industris d�varande chef-redakt�r Gunilla Herlitz. Gunnarsson tog rollen som vd under startsfasen, men l�mnade efter n�got �r.

Oktober 2009. Patrik Gunnarsson, d�varande vd samt grundarna David Persson Rothman och Alexander Ernstberger, poserar i det nystartade Svensk Fond-services lokaler. (Foto: Claes-G�ran Flinck/Dagens industri)

Parallellt med att Towork gick s�mre lade Alexander Ernstberger alltmer tid p� det nya bolaget. Svensk Fondservice utvecklade en teknisk plattform f�r att underl�tta fondbyten f�r kunderna. En bombmatta av telefonsamtal lades �ver de svenska hush�llen i en kampanj koordinerad av David Persson Rothman som ocks� anv�nde flera externa s�ljbolag. Det gick bra. Efter det f�rsta �ret hade Svensk Fondservice enligt egen uppgift 25?000 betalande kunder och omsatte drygt 13 miljoner kronor.

Den snabba tillv�xten fick de unga entrepren�rerna att inse vikten av fungerande fakturarutiner och att det inte gick att bygga ett kundst�dssystem i Excel. Ernstbergers it-kunskaper kom v�l till pass.

�?Det var ganska turbulent de f�rsta ett och ett halvt �ren, d�refter b�rjade vi f� r�tsida p� det, s�ger han.

Svensk Fondservice n�jde sig inte med att ragga kunder till en enkel r�dgivningstj�nst. Redan sommaren 2009 ans�kte bolaget hos Finansinspektionen om att f� bli v�rdepappersbolag med m�jlighet att f�rvalta kundernas PPM-pengar.

Ernstberger trivdes som fisken i vattnet. Att utveckla och lansera nya tj�nster och att snabbt kunna f�r�ndra gamla blev Svensk Fondservices adelsm�rke. Nya och mer l�nsamma aff�rer h�grade st�ndigt vid horisonten.

�?Alexander �r v�ldigt intelligent och s�tter sig in i saker minuti�st. Han hade ingen kunskap om finanssektorn tidigare men hade f�rm�gan att ta reda p� saker och ting sj�lv. Han l�ste sig till v�ldigt mycket, s�ger en person som har f�ljt honom.

F�r att kunna skala upp aff�ren till en ny niv� och klara sig igenom Finansinspektionens granskning m�ste styrelsen breddas och rekryteringar genomf�ras. V�ren 2010 tog Ernstberger formellt �ver vd-skapet i firman. Parallellt gick juristen Andreas Selin och analytikern och fondf�rvaltaren Johan Bergsg�rd in i styrelsen, b�da fick ocks� mindre �garposter. Johan Saxon, med bakgrund som del�gare i ett bolag av samma sort kallat Nordisk Fondservice, blev en viktig r�dgivare till grundarna och senare ocks� del�gare i Svensk Fondservice.

Det eftertraktade tillst�ndet fr�n Finansinspektionen var i hamn sommaren 2010.

***

Men det fanns ocks� ett helt annat sk�l till att Svensk Fondservice st�ndigt tvingades anpassa aff�rsmodellen. B�de Pensionsmyndigheten och Konsumentverket hade f�tt upp �gonen f�r de aggressiva fondr�dgivarbolag som v�xte som svampar ur jorden. Det �r s�llan som svenska myndigheter s� aktivt och �ppet har f�rs�kt motarbeta en sektor � och misslyckats.

Som ett av flera bolag hamnar Svensk Fondservice �terkommande p� olika varningslistor. Konsumentverket gjorde flera f�rs�k att stoppa eller f�rsv�ra fondr�dgivarnas verksamhet. Pensionsmyndigheten skruvade �t regelverket. Systemet med pin-koder, som spararna enkelt kunde uppge f�r telefonf�rs�ljarna, byttes till krav p� bank-id f�r att genomf�ra fondbyten.

Kritiken mot r�dgivarna baserades dels p� en m�ngd klagom�l om oseri�s f�rs�ljning men ocks� p� grundproblemet att r�dgivarnas h�ga avgifter gr�pte ur pensionskapitalet. Inte m�nga sparare har klart f�r sig att en avgift p� till synes modesta 0,5 procent s�nker pensionen med 15 procent. I ett skr�ckexempel som Pensionsmyndigheten pekade p� h�rom�ret d�r spararen betalade drygt 3 procent i �rlig avgift, blir pensionen 60 procent l�gre �n om avgiften hade varit noll.

PPM-r�dgivarna p�minner lite om skattesmitare som st�ndigt hittar nya luckor i lagen n�r gamla t�pps igen. De anpassade aff�rsuppl�gg och tj�nster i takt med myndigheternas �tg�rder. Den som f�ljer Svensk Fondservices resa i mediearkiv och �rsredovisningar ser att bolaget var i st�ndig f�r�ndring. F�rst kom de egna PPM-fonderna, s� f�ljde ett ut�kat tj�nsteutbud inom andra typer av pensionssparande och f�rs�kringar.

�?Lite av en katt och r�tta-lek har det varit men inte p� ett felaktigt s�tt. De mer snabbfotade och dynamiska marknadsakt�rerna har h�ngt med i f�r�ndringarna, medan de lite tr�ttare och segare inte har gjort det. Men det �r kanske d�rifr�n Pensionsmyndighetens irritation har kommit, att f�r�ndringarna inte har gett den effekt de har �nskat, s�ger Alexander Ernstberger.

Svensk Fondservice h�ngde i alla fall med i sv�ngarna. 2012, fyra �r efter starten, omsatte bolaget 236 miljoner kronor och gjorde en vinst p� n�stan 30 miljoner. Totalt f�rvaltades 9 miljarder kronor �t 110?000 kunder.

Blott 26 respektive 32 �r gamla hade Alexander Ernstberger och David Persson Rothman redan tj�nat mer pengar �n vad de flesta g�r under ett arbetsliv. �r 2012 fyllde deras privata �garbolag p� kassan med drygt 50 miljoner kronor vardera. Pengarna kom fr�n f�rs�ljningen av en mindre del av aktierna i Svensk Fondservice, en aff�r som passerade  under radarn d� men v�ckte stor uppst�ndelse nu i v�r, n�r Svenska Dagbladet uppm�rksammade den.

Ny del�gare i Svensk Fondservice � som bytte namn till Allra �ret efter � blev ett bolag kontrollerat av Mattias Bengtsson, stor �gare i bland annat finansbolaget Oak Capital, som hade kritiserats f�r att s�lja kreativt konstruerade finansiella produkter till privata investerare mot h�ga avgifter. N�r medierna senare granskade Allra visade det sig att bolaget gjorde stora investeringar med fondspararnas pengar via Oak Capital 2012, aff�rer som gav stora int�kter till Oak.

Kontakterna med Oak Capital satte pr�gel p�

Allras vidare utveckling. Med tiden fick Oaks vd

Olle Marcusson, vice vd

Christer Swaretz och styrelseledamoten Evran Mersin alla  h�ga tj�nster inom Allrakoncernen. Trion hade stora kunskaper om marknaden f�r s� kallade strukturerade produkter och andra exotiska v�rdepapper. Framf�r allt Evran Mersin, med bakgrund p� utl�ndska investmentbanker och som senast arbetat f�r franska Cr�dit Agricole i Stockholm, s�gs ha skapat en n�ra relation med Alexander Ernstberger som bland annat �r g�st vid Mersins br�llop i Istanbul 2015.

Miljonrullningen satte ocks� sp�r i grundarnas konsumtionsvanor. Ernstberger hade redan en Porsche sedan tidigare, men bytte upp sig till nya modellen 991 i slutet av 2012. Ett �r senare blev det en 991 Turbo och snart ocks� en egen helikopter. F�r Persson Rothmans del blev det Ferraribilar. En pryddes senare av nummerpl�ten �DE NADA�, spanska f�r artighetsfrasen �ingen orsak�, n�r han st�llde upp i Gumball 3000, ett racingjippo d�r stekare k�r v�rstingbilar genom Europa i h�ga hastigheter.

Allras medgrundare David Persson Rothman br�nner gummi med sin Ferrari F12. (Foto: TT)

Kampen med myndigheterna och den �terkommande kritiken mot fondr�dgivarbolagen i medierna fortsatte.  N�r Pensionsmyndigheten f�r�ndrade de tekniska f�ruts�ttningarna f�r fondbyten 2014 verkade det som om Allra n�stan gav upp:

�?Vi tar ocks� h�nsyn till viljeinriktningen hos myndigheter och lagstiftare samt den p�g�ende debatten g�llande konsumentskyddet vid telefonf�rs�ljning och har beslutat att upph�ra med tj�nsten, sa Alexander Ernstberger till n�ttidningen Realtid.se.

Interna dokument, som har l�mnats in till Stockholms tingsr�tt i samband med den nu p�g�ende tvisten med Pensionsmyndigheten, visar att Allra bekymrades �ver l�get och noterade ett utfl�de ur de egna fonderna n�r nykundsbearbetningen upph�rde. Men det framg�r ocks� att Allra arbetade p� en l�sning f�r att kunna komma runt problemet: �P� koncernniv� har Allra s�kt alternativa tillv�gag�ngss�tt f�r att �teruppta nyf�rs�ljning av Allras fonder inom PPM�, heter det i dokumentationen.

Man f�reslog bland annat en avancerad webbteknik som innebar att Allra skapade en egen version av Pensionsmyndighetens hemsida f�r att kunna �styra vad kunden f�r se� och f�r att hj�lpa kunderna att genomf�ra bytet till Allras fonder �p� mindre �n en minut och med minimal administration�. Uppl�gget lanserades i oktober 2015 efter en h�rt strukturerad intern produktutvecklingsprocess under ledning av Alexander Ernstberger.

Ett annat s�tt att komma runt nyf�rs�ljningsproblemet var att k�pa kundstockar. I november 2014 tog Allra �ver konkurrenten Prognosia och �kade i ett slag det f�rvaltade kapitalet till �ver 20 miljarder kronor. Prognosia v�rderades till 250 miljoner kronor i uppg�relsen. Men Allra hade inte pengar s� det r�ckte s� i?st�llet k�ptes Prognosia p� kredit genom ett komplicerat uppl�gg som Evran Mersin var med och tog fram.

Ett annat bolag � Allra Intressenter � st�llde ut en revers till Prognosias tidigare �gare. Skulden ska betalas av under fem �rs tid. Hela aff�ren baseras p� att Allra forts�tter att leverera god avkastning f�r att amortera p� reversen. Alternativt m�ste Allra ta in pengar via ett obligationsl�n, eller i samband med en b�rsnotering. N�got som i dag inte l�ngre �r aktuellt.

�?Jag har full f�rst�else f�r att de [Prognosias �gare]  �r lite missn�jda med situationen, det �r vi alla. Men det �r part of the game. V�r m�jlighet att amortera har helt pl�tsligt blivit v�ldigt mycket s�mre, s�ger Alexander Ernstberger.

***

F�rra �ret h�jde Allra insatserna f�r att ta n�sta offensiva kliv p� marknaden. Ut�t kommunicerades bilden av Allra som en snabbv�xande, seri�s, trygg och ansvarstagande uppstickare som stod p� den lilla spararens sida. Beroendet av PPM-int�kterna tonades ner n�r den nya koncernen formades. M�let var att f� en fullv�rdig banklicens till 2020.

Planerna gick i full blom sommaren 2016 d� Allra formellt ans�kte hos Finansinspektionen om att bli ett kreditmarknadsbolag, f�rsteget till en bankoktroj. Alexander Ernstberger ber�ttade om planerna p� en intern konferens f�re bolagets �rliga sommarfest.

Allra positionerade sig som en cool och attraktiv arbetsgivare d�r unga och framg�ngsrika s�ljare hade chansen att vinna resor till New York och Dubai, d�r koncernen f�r �vrigt precis hade etablerat ett eget dotterbolag med Evran Mersin som chef.

En nyckelperson f�r att forma den nya bilden av Allra blev Anton Abele som ansl�t som kommunikationschef i b�rjan av f�rra �ret. Han �r sex �r yngre �n Alexander Ernstberger men hade redan hunnit med en period som riksdagsman f�r Moderaterna. Abele h�mtades fr�n en konsultroll p� pr-byr�n JKL, som hade kontor i samma hus som Allra i centrala Stockholm.

Med Abele i teamet b�rjade Ernstberger uppvakta riksdagsledam�ter och ministrar. Duon bes�kte �ven Almedalsveckan tillsammans sommaren 2016 och f�rs�kte tina upp relationerna med Pensionsmyndigheten.

Parallellt p�gick f�rberedelserna f�r en b�rsnotering f�r fullt, med SEB som huvudansvarig bank. F�r att f� det eftertraktade banktillst�ndet och g�ra bolaget b�rsf�higt hade  namnkunniga styrelsemedlemmar rekryterats. F�rre justitieministern Thomas Bodstr�m var f�rst att nappa. Han hj�lpte till att �vertyga Ebba Linds� som bland annat har varit vd f�r Svenskt N�ringsliv och ordf�rande f�r Sj�tte AP-fondens styrelse. B�da valdes in i Allras styrelse under v�ren. I slutet av �ret ansl�t sig Svenska spels tidigare vd Meg Tiv�us och Karin Moberg, som b�da ingick i Ebba Linds�s n�tverk. Styrelsen bestod d�rmed av en majoritet nya ledam�ter. Kvar sedan tidigare var grundarna David Persson Rothman och Alexander Ernstberger samt m�ng�rige ledamoten, juristen Andreas Selin.

Under processen klev David Persson Rothman av sina operativa uppdrag. Efter flera �r som f�rs�ljningschef hade han blivit vd f�r f�rs�kringsverksamheten. Men det var n�got som skavde i rollen som grundare, huvud�gare och mellanchef.

�?Tydliga roller och ansvar �r viktigt, och att b�de vara �gare och anst�lld i ett v�xande bolag kan vara f�rknippat med vissa utmaningar. Men vi har jobbat n�ra varandra s� pass l�nge och har en rak dialog s� vi f�rstod b�da utmaningen med det. Och det �r klart att f�r hans del �r det kanske lite befriande att inte ha en linjefunktion i ett bolag som v�xer och som samtidigt �r till h�lften hans, s�ger Alexander Ernstberger.

S� sent som i slutet av januari 2017 var det fortfarande business as usual f�r Alexander Ernstberger och Allra, det vill s�ga full fart fram�t. Han hade precis flyttat till en stor villa p� Liding�, fjol�rets dyraste fastighets-
aff�r, n�got som tidningarna st�ndigt p�minner honom om. B�rsnoteringen planerades till n�gon g�ng under andra kvartalet. Allra l�g i startblocken f�r att rulla ut en stor reklamkampanj i radio f�r sina f�rs�kringsprodukter.

�?Vi hoppas att radiokampanjerna ska bidra ytterligare till att fler f�r upp �gonen f�r oss, sa Ernstberger till branschtidningen Dagens Media.

Att fler skulle f� upp �gonen f�r Allra st�mde f�r all del, men p� ett helt annat s�tt �n han kunde ana. N�gra dagar senare inledde Svenska Dagbladet en granskning av Allras aff�rer. Tidningen pekade bland annat p� att bolagets sparare hade f�tt underm�lig avkastning sedan fonderna startades flera �r tidigare.  S� sm�ningom kom draghj�lp fr�n fler medier.

Vad som h�nde sedan �r v�lk�nt. De nya styrelsestj�rnorna hoppade av en efter en. Revisorn Jan Palmqvist fr�n Deloitte hoppade ocks� av, men n�jde sig inte med det. Han anm�lde �ven Allra till Ekobrottsmyndigheten. Kommunikationschefen Anton Abele checkade ut.

Bakom Allras framg�ngsfasad doldes n�mligen en rad besv�rande omst�ndigheter. Bland annat att en stor del av Allras vinst under 2015 och 2016 kom fr�n ett f�tal aff�rer som gjordes via dotterbolaget i Dubai. F�r fondspararnas pengar k�pte Allra specialkonstruerade v�rdepapper � s� kallade warranter. Allra tj�nade 170 miljoner kronor p� dessa, pengar som inte gick tillbaka till fonderna och spararna utan i?st�llet hamnade hos Allra och i f�rl�ngningen bolagets �gare.

Pensionsmyndigheten misst�nker att ytterligare omkring 130 miljoner kronor av spararnas pengar har f�rsnillats p� liknande s�tt. Totalt 300 miljoner kronor, allts�.

Warrantaff�rerna blev huvudnumret n�r myndigheten i mars i �r kastade ut Allras fonder fr�n PPM-systemet och kr�vde att spararnas pengar betalas in till myndigheten. Allra v�ntas svara formellt p� kritiken denna vecka. Alexander Ernstberger �r redan p� f�rhand tydlig med Allras uppfattning. Pensionsmyndigheten har missuppfattat hela f�rloppet. Allras aff�rer har gjorts enligt regelboken.

�?Att handla med ett koncerninternt bolag f�ruts�tter att det �r det billigaste alternativet f�r spararna. Int�kterna �r en spread, skillnaden mellan k�p och s�lj som landar i det bolaget som m�klar aff�ren, och inte en distributionsers�ttning. Det �r enligt branschpraxis och precis som alla andra g�r.

Det l�gintensiva krig som Allra och Alexander Ernstberger har f�rt mot Pensionsmyndigheten i flera �r har nu skruvats upp till en �ppen konflikt i flera domstolsprocesser. Ernstberger s�ger att han ser fram emot att f� sakerna pr�vade formellt och inte i medierna. Hittills har han st�tt kvar vid rodret och h�vdat sitt och f�retagets oskuld, trots att i stort sett alla andra har l�mnat skeppet. �r det d� inget han �ngrar?

�?Jag �r inte s� mycket f�r att �ngra saker. Det skapar bara �ngest. B�ttre att t�nka fram�t. D�remot, om du skulle ha st�llt fr�gan om jag skulle ha k�pt ett nytt hus f�r 50 miljoner i?dag d� skulle jag sagt nej. Det var inte v�rt uppst�ndelsen.

• Tweet
• Share
• Share
• Share
• Share